Jag vet inte ens hur det känns att vara fri. Jag har inte ens hunnit tänka sen studentdagen. Det hände rätt mycke saker den dagen.. Och ja, man skulle nog kunna säga att det blev en utav de bästa dagarna i mitt liv!

Det kommer inte ens gå att berätta om allt som har hänt.

Onsdagen började iallafall med att jag vaknade lite sent så jag fick bråttom med att göra mig iordning. Drog på champangefrukost och hade det väldigt bra en sista gång med klassen!

Efter det så gick vi mot skolan och lärarna hyllade eleverna, sjöng och rektorns tal.. Sen var det dags att springa ut. Shit, det kändes knäppt. Aldrig mer tillbaka...

När vi hade stått i trappen och sjungit studentsången så skulle jag hälsa på min familj och det gjorde jag. Och nu kommer bomben: Dem drog upp ett av mina plakat och där under stog MARCUS! Oj. Snacka om lurad tjej, han skulle inte komma hem förens om 3 veckor. Oj.

Alla i min klass visste, jag hade inte fattat ett dugg. Oj igen. Jag blev lite rörd, he he.

Sen hoppa vi på flaket, tornet hänka sååklart!

Efter åkte vi hem mot Trosan och lekte på mottagningen. Hade en jätte trevlig eftermiddag/kväll. Jag och Mackzor drog in på slutskiva och där var alla mina skolvänner! Jag gillar inte att säga hejdå. Det är säkert.

En kort sammanfattning: Alice, du får mig känslosam & jag gillar dig!

ALLA som var med och gjorde min dag är underbara!!

(förlåt att jag varit off ett tag nu, men jag passar på att steka lite i jakan innan mannen åker tillbaka till usa :):( )